Paus

Ja, jag har bestämt mig för att ta en paus ifrån bloggandet, och kanske ifrån datorn helt och hållet bortsett ifrån skolarbete, i någon månad eller så. Det kan hända att jag skriver innan men just nu känns det mer som en belastning än en befrielse att blogga. Och jag vill inte ha den känslan. Så som sagt: jag tar en paus.
Och sen har kameran helt och hållet försvunnit, mitt liv är tråkigare än någonsin för tillfället och jag tänker mer än aldrig förr. Nian är inte direkt så kvävande, men gymnasieval och NP och allt vad det nu är börjar bli krävande. Tillsammans. Så jag tar paus. That's it.

Once in a while

Känner mig lite efterbliven som inte skrivit på... ett tag. Minns inte hur länge men hur som helst var jossan här i helgen. Igen. Okej okej, det var längesen nu men ändå. Vi såg på Trassel och om jag inte sagt det förut så; den är så grymt söt! Sen såg vi på ett X antal filmer till men jag orkar inte rabbla upp dem. Sorry, men hur intressant är det att höra om vilka filmer jag ser hela tiden? Nja, tänkte väl det. Just nu, precis som nästan alltid känner jag att det inte händer någonting i mitt liv. Jag vaknar, går upp, klär på mig och lite sånt där, äter frukost, går i skolan, kommer hem, kollar lite på tv/gör läxor, sätter mig framför datorn lite, duschar eventuellt, kollar ytterligare lite på tv och sen går jag och lägger mig. Men det är i stort sett allt jag gör på dagarna. Jag fattar inte ens varför jag inte gör någonting. Vad som helst, börjar dansa, går i skrivkurser, fortsätter med skyttet... whatever. Många (inte för att så särskilt många läser men jag låtsas just nu att hela världen läser) tänker förmodligen "men vafan, skaffa kompisar. Häng ute, umgås med folk" och jo, det kanske är något jag borde göra oftare. Men i ärlighetens namn, jag är inte den där personen som gillar att alltid vara med någon. Jag gillar att ha andrum. Att kunna tänka utan att tvingas berätta vad jag tänker på. Jämt.

Lägg märke till smältblicken

Everyone got someone, but no one got everybody

För en gångs skull var jag med på gympan och för en gångs skull var pingis rätt kul. Vi körde någon weird poker-pingis som gick ut på att vinna, samla och byta kort. Skitkul.
Och nyss ringde mamma (jag kom på igår att jag har en låt som ringsignal som jag inte ens visste att jag hade) för att berätta att vi ska till min lillebrors skola på julgransplundring. Så en skeptiskt och ganska förvirrad jag frågade vad det var. And guess what, det är typ fika, lekar och massa prat. I'm gonna die.
Fast jag är så duktig så att jag följer med i vilket fall, så får vi se hur jobbigt det var. För er som inte förstått det än så gillar jag inte att ha tvånget att prata med folk. Speciellt inte eftersom folk nästan aldrig är i min ålder. Och vad pratar man om då? Vädret? Lego?
So here we go
WTFUCK! Sean Banan har gjort en film... en film jag inte vill se men ändå. Dagens nyhet, i min värld.

Sunday

Jag är helt hyper. Kan knappt sitta still en sekund, nästan längtar till att få gå till skolan igen och äntligen få någonting att göra. Har läst över 500 sidor i helgen och över 700 och man räknar med hela veckan. För många är det nog ingenting men jag är en slow reader. En sån där som måste läsa om en mening både fem och sex gånger ibland bara för att över huvud taget ha en chans att fatta innebörden. Sen kommer mitt aha- aha- aha. Som vissa vet att jag kommer med när jag helt glömt hur man förstår någonting. I alla fall, min bror tvingade mig att dricka monster (U know, den där fruktansvärt äckliga energidrycken alla nördar tjatat om all the time). Och... och... den gick att dricka. Helt otroligt, gissa om jag har en brorsa som skryter för alla om det nu.
Annars har jag slått rekordet nu. Jag har varit glad i två dagar i rad utan att bli det minsta irriterad. Det är det längsta jag varit glad på (och varit hemma en del av det) sen jag fyllde typ 13. Coolt, right?



As you might know så läste jag för inte så längesen Döden i dina ögon, nu har jag läst tvåan; Arvet och kan knappt vänta tills jag skaffat trean; Slutet. Helt galet bra serie. Och jag är en sån där person som typ skiter knäck varje gång någon nämner världens undergång eftersom jag är totalt livrädd för det. Därför skakade jag nästan av skräck den sista december 2011. I alla fall, det är det Arvet handlar om. Men trots det rekommenderar jag böckerna (även om jag inte läst trean än). Och det är stort.


Btw; Klart du får Louise. Om du står ut med mina kommentarer (a)

I don't like you, I just don't dislike you...

Har inte mycket att skriva förutom att det inte blev någon skola idag heller. Dagen spenderades istället på ryggen i min säng med en film framför ögonen halva dagen. Sen var jag tvungen att gå på toa men efter det startade jag ytterligare ett läspass och en film efter det. Lyckad, slö och nästan jobbig dag. Min ända och rygg värker.

Men här har jag ändå ett litet tips som i alla fall förgyllde sisådär en kvart av min dag. Bara klicka på länken och njut av skratten. Om ni har lite av min humor i alla fall:
Länk

We only got one chance to make it right

Idag har varit en nästan hemsk dag! Igår började skolan och i morse vaknade jag utav att jag hade riktigt ont och var tvungen att krypa. Vilket resulterade i att jag inte kunde gå i skolan. För de flesta låter det säkert underbart men jag känner mig bara töntig och ganska svag som inte ens kan gå en dag i skolan utan att vara hemma. Pathetic.

Så jag tänkte sätta på In her shoes senare. Jag har inte ens en aning om vad den handlar om. Har den i datorn men den är kanske bra.

Sen läste jag lite ut boken ovan (verkar vara lite bra) och vem vet vad. Vaktade barn. 
Men men, have fun!

Everyone is someone's exception

Jag måste säga att Simon och ekarna inte riktigt var lika bra som jag hoppats. Men den var inte dålig heller.
Så för att gottgöra det för mig själv - och för att inte somna - hade jag en liten filmdag från halv 11 till 3 tror jag. Såg på El Dorado, Historien om syskonen Baudelaires olycksaliga liv samt Crazy Beautiful och den sistnämnda är en film jag tipsar om. Lite beroende på vad man har för sorts filmsmak men det är en Drama/kärlekshistoria mellan en tjej som bor i en ganska välbetald familj och en kille som inte riktigt har det lika rikt. Sen är det lite alkohol, bråk, trasiga familjeförhållanden och droger inblandat. Och helt ärligt trodde jag inte alls att den skulle vara bra. Men det var den, enligt mig.


Inte den bästa trailern men jag orkar inte leta efter en bättre...

Simon och ekarna

Snart drar det iväg på bio såhär när lovet snart är slut. Så jag, John och mamma ska se på Simon och ekarna. Mest för att John föredrar svenska filmer så han slipper läsa undertexten och för att både jag och mamma tycker den verkade ganska bra. Så är det någon som sett den?


The loss of someone close is always harder than the loss of yourself

Lycklig skulle kunna beskriva mig nu. Men ändå inte. För jag känner mig på vissa plan lycklig men på andra plan så fruktansvärt sorgsen. Känns som om jag saknar någonting jag så uppenbart har.

Men men, till andra, lite roligare ämnen: Gladiatorerna (the show). Hm... det där lät töntigare än jag planerat. Men whatever, jag älskade programmet när jag var liten. För åtta år sen alltså, hur liten jag nu var då. Varje gång jag hörde ordet nämnas på tv kom jag rusande till tv-rummet bara för att se om det var programmet. Eller - kanske -reklamen. För tro det eller ej, men jag var galen i reklam då med. Och sen får jag reda på att dem ska börja med det igen. Och gissa vem som blir överlycklig. En jäkla massa... och jag. Så jag har gått och taggat i riktigt länge. Sen igår sisådär två timmar innan det ska börja kommer jag att tänka på att det kanske är jättedåligt. Att jag hatar det nu, och vad händer då? Haha ingenting men i den sekunden kändes det som min personliga undergång. Fast det visade sig att jag fick otroliga barndomsminnen (detta låter bara töntigare och töntigare) när jag såg det. Och jag älskade det. Jag hade dock hellre sett någon annan programledare då jag inte tycker att Gry Forsell passar särskilt bra till jobbet. Men det är bara en bagatell. Domen lyder alltså som att: de lyckades!


Skum bild

Men men, den funkr att se på:
... den ser mycket bättre ut vanligtvis.

I guess I wanted to love you so badly that I forgot what love meant

Today then. Puh.. vad har jag gjort idag egentligen. Jo, läst och glott på tv, nästan lärt min twinkle twinkle little star utantill på keyboard, lyssnar på onödigt mycket nickelback och tagit kort. Men förutom det har jag faktiskt mest sovit. Inte för att det är något fel på det men ändå.
<- picture!

Onsdag kväll...

... var helt amazing! Kollade först på the voice, och jag måste erkänna att jag inte trodde att det skulle falla mig i smaken. Eftersom jag inte alls gillade true talent. Men jag älskar det. Helt och hållet. Sen började mission impossible 1, fast jag orkade inte koncentrera mig på att förstå handligen så jag nördade dator under tiden. Sen kom min favoritdel av kvällen. Nämnligen filmen en kvinnas hämnd. Jag brukar inte direkt älska thrillers (för jag tror att det var det) men den här var otroligt bra. Så om ni inte är väldigt känsliga rekommenderar jag den starkt. Grymt sevärd.


Always the same

Buhu, min brors katt - som visserligen bara är en kattunge ännu - har för vana att alltid ta min sminkborste och springa och gömma den. Hon verkar ha gjort det till en fruktansvärt jobbig och för mig helt värdelös kurra gömma-lek. Vilket förövrigt inte är så speciellt populärt om ni frågar mig. Och egentligen är det inte så mycket att bry sig om eftersom jag nästan aldrig använder den. Men katten är underbart duktig på att pricka in så att hon gömmer den precis när jag som mest behöver den eller när det som mest går mig på nerverna. Och nu har jag till och med en bild. En kass bild förvisso, men en bild. So enjoy it.

Hon ser inte ens generad ut över att ha blivit påkommen..

Nothing will be better than you make it.

Jag är en tvättäkta glassnarkoman. Bara lite orelevant fakta. Och till bevis kan jag nästan stolt berätta att jag ätit 15 (hade ett paket med 15 glassar i, därför vet jag) glassar sen i söndags. Slå det ni.
Sen vet säkert alla som läser att jag "värmer mig med glass" som pappa så fint kallar det. Nu har jag fått reda på att jag inte är helt galen som alla påstår - jag gillar visserligen att bli kallad galen ibland - utan att man faktiskt blir varm utav glass. Deni! Det var förresten också bara massa orelevant fakta. Men det är sånt jag är bra på.


Och jo, jag vet. Jag lovade att bättra mig på bild-vägen. Men jag har ingenting intressant att fota för tillfället så det får helt enkelt börja efter lovet. Haha, som om jag kommer få mer att fota då. Egentligen inte men då tror jag att jag kommer ha mer ork och sådär. Yep, så får det bli. Men sorrysorrysorry i alla fall.

Nyårsfirande

2012

Först och främst vill jag be om ursäkt för min något dåliga svenska igår. Läste igenom inlägget och såg vissa detaljer som gjorde inlägget ganska kasst. Men jag var stressad eftersom alla stod och tjatade på att vi skulle åka. Haha, inte för att vi åkte förrän en kvart senare ändå men ja. Och nu kan jag berätta om min nyårsafton.
Okey, vi kom dit och först hade jag.. inte tråkigt, men inte roligt heller. Utan jag satt mest i soffan och snackade med "mannen i huset" om allt möjligt. Sen började alla ungar (och som mamma alltid är alldeles för noga med att påpeka; ungdomar) utom jag leka någon lek som liknade kurragömma. Fast det var två stycken som skulle leta och dem skulle ha varsinn halloween-mask på huvudet. Så efter ett tag joinade jag dem. Och det var riktigt kul tills de flesta gömställen tagit slut.


Bilderna är ganska dåliga eftersom jag var så smart att jag tog med mig kameran. Och hade det bara varit det hade det varit smart. Men jag glömde minneskortet i mammas dator. Så bilderna är därför tagna med mig otroligt dåliga mobilkamera. Det var jättemycket fina fyrverkerier men det var bara dem röda som fastnade på bild. Därför ser det ut som om att det är samma. Men det är det faktiskt inte.

To you my dear!

You know who you are...
Bilden är gjord och tagen av mig så våga bara ta den!

RSS 2.0